Jag sprang mitt första löppass idag, 15min… Senast jag sprang var i september förra året, därav den relativt korta (läs: extremt koooooooooorta) sträckan. Jag börjar långsamt så hoppas jag att löpbenen kommer tillbaka snabbt och säkert.
Jag har lovat mig själv att springa ett ultralopp i sommar (Ultramarathon = allt över ett marathon på 42km). Så nu sitter jag och kollar på alternativ. Fråga mig inte varför. Jag vill bara vara ute i skogen en hel jävla dag eller dag + natt och sedan i mål svara på frågan om varför jag gjorde det “För att jag kände för det!” Jag går mycket på känsla, det finns det folk som kan intyga! 
Men jag ska inte ropa hej än. Jag är ganska, eller väldigt, tunn och skadebenägen. Så jag ska skynda långsamt. När man pratar om träning kan långsamt dock vara relativt har jag märkt.
Dean Karnazes är en stor inspirationskälla. Har skrivit om honom tidigare. Grym snubbe!
Han har bland annat vunnit Badwater Ultramarathon på 21mil (medeltemp. på 50 grader under loppet) och sprungit på löpband 24 timmar!
Hans bok “Ultramarathon Man – Confessions of a all-night runner” rekomenderas starkt trots den ibland lite amerikanska undertonen i vissa partier.
Tillbaka till min egna träning. Som avslutning på denna soliga dag körde jag 2 timmar spinning. Bra träningsdag alltså!
